Prueba di Derechonan di Mucha

Tratado di Derecho di Mucha: E mihó pa mucha
Un mihó desaroyo posibel, un hubentut dushi pa tur mucha i un perspektiva faborabel. Esei ta e punto di salida di e Tratado di Derecho di Mucha. Méskos ku kasi tur pais, Hulanda tambe a ratifiká e tratado di Nashonnan Uní aki. Esaki ta nifiká ku tur legislashon, regulashonnan i maneho na Hulanda oropeo i Hulanda karibense mester tene kuenta ku e derechonan di mucha riba término kòrtiku i término largu.

Den e instrukshon aki nos ta duna hèrmèntnan pa pone e derechonan di mucha na promé lugá na momentu di redaktá legislashon, regulashonnan i maneho.

Den e Tratado di Derechonan di Mucha tin 54 artíkulo ku ta sirbi pa duna muchanan un hubentut felis i pa laga mucha desaroyá su mes di manera optimal. Den e Tratado, e siguiente artíkulo ta e enfoke sentral:

Artíkulo 2 – No diskriminashon
Tur derechonan di e Tratado di Derechonan di Mucha ta apliká na tur mucha. I mucha mester haña trato igual den e marko aki. Den e artíkulo aki ta menshoná spesifikamente ku no mag diskriminá entre (gruponan di) mucha a base di por ehèmpel etnisidat, orientashon seksual òf sekso.

Artíkulo 3 – Interes di e mucha
Na momentu di tuma desishonnan individual ku ta afektá muchanan, e interes di mucha mester ta na promé lugá. Esaki ta konta tambe ora ta desaroyá i implementá legislashon òf maneho (nobo).

Artíkulo 6 – Bida i desaroyo
Tur mucha tin derecho riba bida i desaroyo. Esaki ta impliká ku muchanan por desaroyá nan mes riba tur área di bida, awor i den futuro. Pa por hasi esaki, muchanan mester di un entorno di bida ku ta fasilitá esaki. Gobièrnunan mester hasi esfuerso pa garantisá ku muchanan tin un entorno di bida asina.

Artíkulo 12 – Opinion di e mucha
Tur mucha tin derecho pa duna nan opinion tokante di asuntunan i desishonnan ku ta afektá nan direktamente i indirektamente. Esaki ta nifiká ku mester ta posibel pa mucha tin partisipashon i influensia.

Mester tuma nota di e kuater artíkulo aki huntu i den konekshon ku otro. Esaki ta nifiká ku ora di tuma desishonnan ku ta toka mucha, nan interes di desaroyo ta na promé lugá. Mucha mester por ekspresá nan opinion tokante di esaki, i mucha mester haña trato igual.

E prueba di derechonan di mucha i e vishon di e Komité di Derechonan di Mucha

E Komité di Derechonan di Mucha di Nashonnan Uní ta supervisá si gobièrnunan ta tene nan mes na e tratado. Periódikamente, e Komité ta duna rekomendashonnan na gobièrnu hulandes pa mehorá e situashon di derechonan di mucha na Hulanda. Den e ‘Concluding observations’ di 2022, e Komité ta rekomendá pa desaroyá un prueba di derechonan di mucha¹  pa legislashon i maneho (tantu nashonal komo lokal).

Ademas, den asina yamá General Comments, e Komité di Derechonan di Mucha ta indiká kon pa splika i apliká e diferente artíkulo di e Tratado.

Den Artíkulo 4 di e Tratado tin skirbí ku gobièrnu ta obligá pa hasi tur kos den su poder pa realisá derechonan di mucha. General Comment 5 ta kontené un elaborashon di kon gobièrnu por hasi esei. Ta menshoná un prueba di derechonan di mucha komo medida pa pèrkurá ku semper ta inkluí e interes di mucha na momentu di traha legislashon, regulashonnan i maneho.

General Comment 14 i General Comment 12 ta relevante prinsipalmente pa e forma i e kontenido di e prueba di derechonan di mucha. General Comment 14 ta trata di e manera ku bo por investigá i determiná e interesnan di mucha di un manera inambiguo, i kon bo por involukrá muchanan den e proseso aki. General Comment 12 ta trata mas spesífikamente di partisipashon di mucha i di kiko tin mester pa involukrá muchanan kompletamente den desishonnan importante, inkluyendo e realisashon di legislashon, regulashonnan i maneho.

Den General Comment 14 ta deskribí i splika shete elemento² ku ta esensial pa identifiká e interesnan di (gruponan di) mucha. E desaroyo amplio di mucha ta e enfoke sentral. Di e manera aki, e Komité di Derechonan di Mucha ta duna un interpretashon pedagógiko di e diferente derechonan di mucha, i kon mester mira nan den konteksto. Asina ta liga e shete elemento aki na e derechonan di e Tratado di Derechonan di Mucha. Den e splikashon di General Comment 14 algun biaha ta liga nan eksplísitamente, maske no a hasi esei ekshoustivamente.

Semper mester hasi un prueba di derechonan di mucha, delantá i mas lihé ku ta posibel

Den e desaroyo di tur legislashon, regulashon i maneho na Hulanda oropeo i Hulanda karibense mester tene kuenta ku e derechonan di mucha. Si esaki no sosodé, legislashon, regulashonnan i maneho – sin intenshon – por tin un impakto negativo riba e bida i e desaroyo di muchanan. Debí na esaki, por hasi muchanan (mas) vulnerabel.

En prinsipio, semper mester hasi un prueba di derechonan di mucha. Esaki ta konta en todo kaso ora e legislashon, regulashon òf maneho ta trata eksplísitamente di mucha, por ehèmpel si e tin di aber ku enseñansa, yudansa hubenil òf derecho familiar. Sinembargo, e ta apliká tambe na legislashon, regulashonnan òf maneho riba áreanan di kual ta konosí ku ta afektá muchanan indirektamente. Esaki por ta e kaso por ehèmpel den áreanan ku mayornan tin di aber ku nan, pero ku tambe por trese konsekuensianan pa nan yunan. 

Pensa por ehèmpel riba áreanan³ manera entrada, bibienda, salubridat, relashonnan den famia i e esfera hudisial. Pero tambe por ta e kaso den áreanan ku bo no ta antisipá mésora ku ta afektá muchanan, manera entorno di bida òf planifikashon espasial. Ora ta redaktá legislashon, regulashonnan i maneho, for di kuminsamentu mester pensa riba e konsekuensianan pa mucha. Ehekutando e prueba aki delantá i mas lihé ku ta posibel, bo ta evitá ku e derechonan di mucha ta bini bou di preshon den legislashon i regulashonnan futuro i maneho futuro.

Si di e chekeo delantá ta bin resultá ku e propuesta no ta toka derechonan di mucha, no mester hasi un prueba. Si e propuesta sí ta toka derechonan di mucha, bo ta sigui e kuater paso di e prueba di derechonan di mucha.